Säter Koloniträdgårdsförening

Koloniområdets förhistoria

Många historiska händelser har ägt rum på marken där Säters Kolonistugeområde idag är etablerat. Det har funnits människor längs kusten och i älvdalarna sedan stenåldern. Några av de kringvandrande slog sig ner så småningom, även på Alnö. Alnö gamla kyrka är från 1100-talet. 

Säters by nämns officiellt för första gången i samband med Gustav Wasas skattskrivning. År 1535 registrerades 1 hemman i Säters by. Det var där koloniområdet ligger idag.

Sverige har varit ett krigiskt land. Stormaktstiden brukar räknas från början av 1600-talet till 1718-21. Många sjöslag ägde rum mellan ryssar, svenskar och danskar. Ute i Europa stred stora arméer. På 1700-talet var det ryssarna som gav igen mot Sverige och på order av Peter I skövlades den norrländska kusten. 1721 kom ryssarna till Alnö och 80 gårdar brändes ned. Det var alltså alldeles i slutet av den svenska stormaktstiden.

15- 1900-talen präglades av jordbrukssamhället. Sätergården nämns och historieskrivningen blir tydligare. Sätergården låg där koloniområdets Klubbstuga ligger idag. Fler hemman växte också upp i närheten. Ägor delades och Säters by blev större. Men Sätergården gick i arv efter bonden Jon Gullesson i flera hundra år.

Därefter bedrevs jordbruk 1913-1945 vid Sätergården av paret Ester och August Ulander. De fick sex fem barn. Anna, yngsta dottern i familjen, född 1926, har skrivit ned en berättelse om uppväxten på Sätergården, som även kallades Ulanderska gården. Familjen hade 9 kor, 1-2 grisar, en häst och några höns. Elektricitet en kom till byn 1939. Vatten togs från en grävd brunn bakom huset. I bäcken vid vägen rann en kallkälla ut och där kylde man mjölken.

Katarina Skeppstedt hette kvinnan som köpte gården av Ulanders. Katarina var en aktiv lottakårrist och ägde även en annan gård på Alnö, där hon bodde. Sätergården innehade hon 1946-1967.

Säter 1:2 såldes till Sundsvalls kommun 1967, som hyrde ut lokalerna till militärförbandet I 21. Vi påminns alltså åter om krig och efterkrigstid, nu efter andra världskriget. I 21 utnyttjade Sätergården som mobiliseringsförråd för en av de lokala försvarsbataljoner som fanns på Alnö.

Försvarsmakten ändrade karaktär. 1980 ville Sundsvalls kommun genom politiska beslut i stället anlägga ett kolonistugeområde på den aktuella tomten.

Den timrade huvudbyggnaden revs inte, utan monterades ned och flyttades till Tunet på Alnö Hembygdsförenings initiativ. Där används huset än idag som café och samlingslokal. Sätergården tillhör de så kallade hembygdsgårdarna. Alnö gamla och nya kyrka finns i närheten och platsen är välbesökt av invånare och turister under sommartid.  

Säters Koloniträdgårdsförening fick arrendera marken på Säter och planerna sattes snabbt i verket 1980 att bygga en Klubbstuga för gemensamma aktiviteter på samma ställe som Sätergården legat. De cirka 70 kolonilotterna, Klubbstugan och de gemensamma ytorna kunde börja ta form.

 

Källor: Byn Säter. En by´s historia och utveckling, Alnö Hembygdsförening

Lars Ericson Wolke, Sjöslag och rysshärjningar. Kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700-1721, Norstedts, 2011. 

 

Tack till Ingalill Eriksson för hennes intressanta artikel